Vad händer när seglingssäsongen är slut?

klara marie med vintertäcke

Seglingssäsongen brukar traditionsenligt avslutas med en eskadersegling tillsammans med de andra österlenskutorna till Äppelmarknaden på Kivik sista helgen i september. I höstas var dessutom Klara Marie värdskuta för den avslutande banketten som avhölls i Båtklubbens lokal på Skillinge.

Men vad händer sedan?
Jo, under oktober plockades seglen av och stuvades i sina säckar för vinterförvaring i våra bodar. Därefter var det dags för avriggning. Med hjälp av lift plockades allt löpande gods ner, märktes och stuvades i fiskelådor och transporterades ner till bodarna. Innan avriggningen hade vi tömt skutan på madrasser, räddningsdräkter, livvästar, flytvästar, regnkläder, filtar, dynor, fiskegrejor och plastbackarna med försäljningsvaror. Även detta vinterförvaras i bodarna.

När avriggningen var klar monterade vi täckställningen. Täckställningen består av byglar som monteras på relingen. När ”skelettet” är klart monteras ett ”brädat” tak som sedan ska täckas med presenningar. Under tiden låg Sarpen på slipen och vi väntade på vår tur. Det var dags för sliptagning och den årliga bottenbesiktningen. Dessutom hade vi planerat att byta minst en bordläggningsbräda på babords låring och troligen delar av spant. Det är alltid svårt att förutsäga omfattningen innan man börjat öppna upp. Lite spännande kan tyckas, men under min tid på skutan har det aldrig blivit mindre än man trott.

Måndagen den 14 november var det dags för oss att gå upp på slipen. Innan sliptagningen passade vi på att bunkra diesel inför vintern. Varför då? Jo, till vår kära lilla kamin i salongen som hjälper oss att hålla en anständig temperatur under däck och värme på motorn under de kalla månaderna.

Väl uppe på slipen tvättade vi av henne med varvets nya högtryckstvätt som är ansluten till det nya reningsverket. Inget skitigt vatten från sliprännan rakt ut i hamnbassängen längre. Gustav hade lite jobb kvar på Sarpen, så under tiden byggde vi ställningar akterut av bockar och plankor. Dagen efter började Gustav riva ut två brädor, det blev en tredje. En del av spanten var dåliga. Gustav konsulterade Bosse och de slog sina kloka huvuden ihop och bestämde vad som måste göras. För att få en drägligare arbetsmiljö, skydd mot regn och blåst, så hängde vi presenningar från Klara Marie ner över slipvagnen och ställningarna. Det blev ett riktigt hyfsat tak, väggar och belysning. Mysigt är kanske att ta i, men lite.

Vi fick tid för besök av Transportstyrelse för årlig bottenbesiktning fredag den 25 november, så efter att ha tillverkat och monterat två nya spant, så gjorde Gustav nu ett uppehåll i detta arbete. När det gällde underhållsdrevningen så var vi nu uppe vid nåt 14, vid plåtarna. Gustav gick över med kniven och vi började riva ut drev i de laskar som han markerat. Gustav drevade och beckade, vi skrapade beck. Anoderna sågs över och vi bytte två. Bosse mätte, dokumenterade och kollade propelleraxeln inför besiktningen. Besöket av Jörgen Hansson från Transportstyrelsen gick bra, bottenbesiktning u.a. Nu kunde vi börja bottenmåla. Vi tyckte att det såg ganska bra ut och bestämde oss för att denna gång bara fläcka de partier där det behövdes.

Nu återtog Gustav arbetet med bordläggningsbrädorna. Han gör en mall av masonit som han sedan överför till ekbrädan och sågar efter den. Sedan är det dags för brädan att tillbringa ett antal timmar i ”koken” för att bli mjuk och medgörlig. Det får gå undan när den varma brädan ska på plats, spännas och kilas innan den svalnar. När den väl är på plats och ordentligt fastspänd så får den svalna och torka i lugn och ro. Nästa dag kan man plocka ut den och den har då sin form.

Våra brädor var lite korkskruvsformade. Tre brädor gjordes på det här sättet. De fästs sedan med genomgående gängad bult och skeppsspik. Det kan låta enkelt att sätta en bricka och mutter på insidan och sedan dra åt. Problemet är att de där genomgående gängade bultarna dyker upp på de mest otillgängliga ställen och det hjälper inte att man förr var både vig som en katt och hal som en ål. Gubbarna på varvet har dock lösningar på det mesta, så med hjälp av deras erfarenhet, uppfinningsrikedom och specialkonstruerade verktyg så löste sig allt. Nu var alla brädor på plats och det var dags att dreva och becka, plugga hål och cementa försänkta bult- och spikhål.

Bultar sågades av på insidan och de nya brädorna ströks två gånger med linolja. Kopparplåtarna i vattenlinjen sattes tillbaka. Under tiden hade Tony tillverkat tre nya röstjärn i rostfritt stål som nu sattes på plats. Det var fredag den 16 december och på måndagen skulle vi ner från slipen. Under helgen tog vi ner presenningarna, skrapade och slipade beck, rev ställningarna och städade av slipen. Tony monterade avloppet till gråvattnet. Färdigt! På måndagen gick vi ner från slipen med Anders Lancing som skeppare. Tony lånade trucken och körde ut presenningar och vinterförtöjningar på kaj. Vi vinterförtöjde med omsorg. Dagen efter började undertecknad och Bert täckningen med presenningarna.

På lillejulafton var vi klara och kunde önska varandra en God Jul! I mellandagarna blev det storm och vi justerade och kompletterade täckningen i slutet av veckan. Därefter har den stått emot fler blåsväder och extremt högvatten. Just nu är vi i slutet av arbetet med tillverkningen av en ny storbom. Vi hittade med hjälp av Gustavs kontakter en lärkstock på Holmasågen som var 8,5 meter lång. Gustav och Bert åkte dit och den verkade vara helt okej, även priset. Nu var frågan hur vi skulle få hem den? Det löste sig smidigt med hjälp av Ludvig Lancing. Ludde fick låna sin arbetsgivares traktor och en hövagn. Vi betalade kostnaden för dieseln.

Söndagen den 5 februari åkte undertecknad och Bert med Ludde i täten upp till Holmasågen. Stocken var då sågad så lasten bestod av en bjälke och fyra brädor. Hemma på hamnplan mötte föräldrarna Lancing upp och hjälpte till med avlastningen. Sedan har Gustav förvandlat bjälken till en bom och nu återstår några strykningar med benarolja.

Snart är vi inne i mars och det är dags för avtäckning. Cirkeln är sluten och vårarbetena ska börja så att vi är klara till sommarens seglingssäsong. Har du lust att hjälpa till?

Vid fjäderpennan Mats Malmberg